Återigen kommer det ett inlägg utifrån vad som dyker upp i mitt huvud vid läsningen av Allan Savorys ”Holistic Management”. Denna gång handlar det om rikedomar gentemot pengar, eller som jag valt att kalla det i rubriken: pengarna eller livet?
För några år sedan insåg jag att det är här vi ska bo, här på Fridhem. Det ligger kanske inte lika långt ut på landet, inte lika avskilt som jag skulle önska, saknar sjö och så vidare. Men, det ligger nära ett samhälle där barnen har kompisar, nära skola, kommunikation och andra faciliteter. Samtidigt är hagarna bra, utsikten ljuvlig och möjligheterna stora. Jag landade och slog rot. Började odla vår köksträdgård och kände att gården och vi började leva i någon form av reciprocitet, ömsesidighet. Jag kände att kontakten med naturen förstärktes, jag förstod att jag är natur, att jag är en nyckelart och att mina val betyder något. Jag upplevde min omgivning som generös och jag förundrades varje dag.
Jag började också se något framför mig, en vag bild av hur denna plats skulle vara om den myllrade av liv. Om platsen själv fick styra och guida mina handlingar. Det där myllret av liv ville jag facilitera och jag valde att investera pengar i det: i staket, i plantor, i kunskap. Jag använde pengar för att ”skapa” liv, jag valde liv framför pengarna. Det är här Allan Savory kommer in för mig just idag. Han skriver: ”Most of the holistic contexts we create (—) should involve a sustainable source of wealth, because the reality (wealth) is more vital than the symbol (money) in the long haul” (Savory 2016:166). Någonstans var detta intuitivt vettigt för mig även då för några år sedan. Nu förstår jag det medvetet på ett annat sätt.
Savory talar om detta som ”solar dollars” och förtydligar att rikedomar i denna kategorin är det enda som faktiskt kan föda människor (2016:167). Nu kommer du det ta några decennier innan valnöten och den äkta kastanjen ger avkastning, men på andra plan ser jag ganska direkt skillnad. Känslan av meningsfullhet som kommer med det hela är heller inte dum.